Scarpbooking och annat
Kvällen igår var ta-mej-fan fantastisk! Så himla roligt att hålla på med sånt här, tänk om man skulle få leva på sånt? Vilken dröm. Det om nåt skulle man ju vilja göra, men vart finns det karriärer i sådant? Och några fler års övning lär man ju behöva. Hur som helst, världens roligaste hobby! Man kan göra precis allt! Det är ju absolut inte bara kort utan det sträcker sig huuur långt som helst, det finns nog ingen ände.
Jag fick ju iallafall en skit fin tavla av min mormor här för ett tag sedan i tidig födelsedags present. Super kul att få och framför allt super kul att göra! Så jag hade min lilla baktanke då jag gick dit igår och det var att påbörja en tavla till min mormor (som jag här i bloggen kallar gammo) som en 65års present. Lyckligtvis så blev den faktiskt klar redan igår kväll! Jag blev jätte nöjd med den för att vara första tavlan och mormor likaså, hon grät! Alltid roligt att göra folk glada.
Det roliga med denna (läs: krackulering) var att Ewa, hon som anordnade detta, nästan skrek rakt ut att hon aldrig sett nåt liknande! Hon hade aldrig sett en tavla krackulera såhär mycket. Så det var ju självklart roligt att göra, då hade man gjort historia i hennes liv också ;)
Här har vi resultatet! Den är kanske inte helt klar, jag har inte bestämt mig än :) Men mormor har fått den iallafall och hon blev sååå glad, och jag är nöjd över den för att vara min allra första egen gjorda tavla.
Sitter redan och funderar på hur min nästa ska se ut ;) Dock till mig själv.
Jag fick ju iallafall en skit fin tavla av min mormor här för ett tag sedan i tidig födelsedags present. Super kul att få och framför allt super kul att göra! Så jag hade min lilla baktanke då jag gick dit igår och det var att påbörja en tavla till min mormor (som jag här i bloggen kallar gammo) som en 65års present. Lyckligtvis så blev den faktiskt klar redan igår kväll! Jag blev jätte nöjd med den för att vara första tavlan och mormor likaså, hon grät! Alltid roligt att göra folk glada.
Det roliga med denna (läs: krackulering) var att Ewa, hon som anordnade detta, nästan skrek rakt ut att hon aldrig sett nåt liknande! Hon hade aldrig sett en tavla krackulera såhär mycket. Så det var ju självklart roligt att göra, då hade man gjort historia i hennes liv också ;)
Här har vi resultatet! Den är kanske inte helt klar, jag har inte bestämt mig än :) Men mormor har fått den iallafall och hon blev sååå glad, och jag är nöjd över den för att vara min allra första egen gjorda tavla.
Sitter redan och funderar på hur min nästa ska se ut ;) Dock till mig själv.
Kommentarer
Trackback
