Skam den som ger sig

Jag har alltid varit hos casper så fort han gråtit och plockat upp honom, är väl en mamma sak misstänker jag. Medans min mamma, som hjälper till mycket, alltid suttit kvar hos honom och gett han nappen tio tusen gånger om och jag tagit upp och vaggat honom istället. Men så dum man är egentligen, har provat själv för en gångs skull och ja, skam den som ger sig helt enkelt! Nu sover han ju, även om det tog en hel timme och man fick springa var femte minut.

Sen passar jag på att svara på frågan om amningen här isället för att skriva den hundra elva gånger om till var och en. Jag valde att sluta amma dels för att jag fått utesluta jag vet inte hur många produkter i mina maträtter då han har reagerat på i stort sett allt. Och sen för att jag faktiskt inte trivdes med det, och det har absolut inget med casper att göra att jag tyckte det var läskigt eller äckligt, absolut inte! Jag tyckte att jag inte hade någon koll på hur mycket han fick i sig och han började äta mer oregelbundet ju längre tiden gick. Med ersättningen vet jag hur mycket han ska ha i sig och hur mycket han får i sig, och är han fortfarande missnöjd efter det så vet jag ju att det inte är maten iallafall utan något annat, och det är värt guld för mig. Finns inget jobbigare än att inte veta varför ens eget barn skriker, det gör så ont att höra.

Så är det med det! Ikväll är vi i lägenheten och jag har försökt städa undan lite, men damsugningen får fan vara. ;) Lite damm får dom allt stå ut med mina kära besökare. :p Ulrica kommer med 16:20 bussen och vi ska göra finfin fredagsmat, köttbullar och makaroner, haha!

Ha en bra kväll alla. :)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0