Tråkigt nog blir det mest bara gnäll här i bloggen nu, eller inget alls.
Men så är det när det är 20 minus ute varje dag, en Casper som håller få att på tänder och det i sin tur leder till matvägrande, och det sen i sin tur till dåliga sovrutiner. Det blir som en ond cirkel och jaa, usch å fy för detta! Man är bara trött och grinig helt enkelt, både jag och C.
De senaste dagarna har det ju faktiskt börja spricka upp fram mot efter tolv tiden så man kan ta sig ut iallafall. Och igår gjorde vi det och attans vad skönt det var! Vi gick ner till Johanna en sväng och hälsade på, drack lite kaffe och Casper jagade katterna.

Det finns inget bättre än katter just nu tycker Casper! Han älskar våran katt och alla andra katter och kan faktiskt säga katt, eller kisse som vi har sagt till honom. Från Caspers lilla mun så låter det ju såklart inte likadant, "Tisse" och snubblar lite på s;en. Men han är duktig min grabb! ;)

Ord han kan säga är Tisse, mama och titta och lampa ibland.
Han brukar dock peka upp mot lampan när man frågar vart mamma och är säger "mamma", men jag kämpar hårt för att lära honom att mamma inte är himlen utan står stadigt här nere på jorden, i ett par år till ;) Skratt.

Lyckades ju få lill skräpet att skratta även när kameran är framme idag. Tjohoo!