Ja, jag vet inte riktigt vart jag ska börja för såhär upprörd har jag aldrig varit i hela mitt liv. Att anstränga sig för mycket då man har järnbrist, det vill säga dålig blodcirkulation, är inte det bästa du kan göra. Men ändå så måste jag, trots det, vara aktiv lektionen ut på idrotten för att få ett godkänt betyg. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag har ju knappast valt järnbristen själv!

Sista april imorgon, för mig innebär det inget särskilt alls, förutom jobb fram till kl 20 och sen upp runt 8 tiden dagen efter. Så det blir nog rätt dött även det här året.

För övrigt så är jag jävligt förkyld och kan knappt andas men ska snart iväg och ha idrott. Jag fattar inte hur dagens lärare tänker.